Östsibirisk Laika / Vostotjnosibirskaja lajka

URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Sovjetunionen

ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Jakthund

FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 5, sektion 2

BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Rasen härstammar från subpolara spetsar (lajka). Utbredningsområdet är Sibirien från Jenisej i väster till Stilla havet i öster.
Den östsibirisk laika består av olika jägarfolks jaktspetsar med amurlaikan som förebild för rasstandarden. Den första standarden skrevs år l949 och den temporära 1981.
Östsibirisk laika är en utpräglad jakthund som används vid jakt på pälsdjur, skogsfågel och storvilt. De sibiriska yrkesjägarna använde även ofta hunden som dragaren vid de månadslånga jaktfärderna.

HELHETSINTRYCK: Östsibirisk laika är en jaktspets, som härstammar från närliggande boende lokala laikor inom det östsibiriska skogsbältet.
Östsibirisk laika är en medelstor, kraftigt byggd hund. Den har ett jämnt och livligt temperament.

HUVUD: Huvudet skall vara kilformat men ha bred skalle. Nack-knölen skall vara tydligt markerad.
Stop: Stopet skall vara obetydligt markerat.
Nosparti: Nospartiets längd och skallens längd är ungefär lika.
Sett i profil är nospartiet kilformat och nosryggen skall vara parallell med hjässans över-linje.
Nostryffel: Nostryffeln skall vara svart, hos hundar med vit eller ljust gul pälsfärg är brun nostryffel tillåten.
Läppar: Läpparna skall vara torra och tätt åtliggande.
Käkar/tänder: Saxbett med vita och kraftiga tänder.
Ögon: Ögonen skall vara små, ovala, snedställda och vara mörka till färgen.
Öron: Öronen skall vara upprättstående och trekantiga.

HALS: Halsen skall vara muskulös. Halsens längd ungefär lika med huvudets längd.

KROPP: Manken skall vara välutvecklad och märkbart höja sig över rygglinjen. Ländpartiet skall vara brett, muskulöst och något välvt.
Kors: Korset skall vara brett, förhållandevis långt och lätt sluttande.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara djup, bred och muskulös.
Underlinje: Buklinjen skall vara lätt uppdragen.

EXTREMITETER:

FRAMSTÄLL: Frambenen skall vara raka och parallella.
Frambenens längd är något mera än halva mankhöjden.
Skulderblad: Vinkeln mellan skulderblad och överarmsben skall vara 90-100 grader.
Mellanhand: Mellanhanden skall vara lätt böjd.
Tassar: Framtassarna skall vara nästan runda.

BAKSTÄLL
Bakbenen skall vara raka och parallella med utpräglat god vinkling i has-leden.
Benstommen skall vara kraftig. Muskulaturen skall vara väl utvecklad.
Mellanfot: Mellanfoten skall vara nästan lodrät.
Tassar: Baktassar se framtassar. Bakbenssporrar förekommer.

SVANS: Svansen skall bäras ringlad eller i en svag båge (som en skära) över ryggen, eller bäras pressad mot låret. Den kan också bäras lågt bågformad utan att ligga mot kroppen. Uträtad skall svansen nå till hasleden eller 1-2 cm kortare.

PÄLS: Pälsen skall vara lång, Täckhåret skall vara grovt, tjockt och rakt. På hals och skuldra skall håret bilda krage och hos hanhundar skall pälsen på manken bilda man. Underullen skall vara tjock och mjuk. Huden skall vara tjock och åtliggande.
Färg:Peppar och salt, fläckig eller brokig. Vit, grå, svart, röd och brun i alla nyanser. Små fläckar (spräckligt) i den förekommande grundfärgen är tillåtet på benen.

MANKHÖJD:
Hanhund 55-64 cm
Tik 51-60 cm
Mankhöjd/kroppslängd hos hanhund 104-108, hos tik 106-110.

FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och felets art skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

TESTIKLAR: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.